9 orsaker till att det är svårt att bli gravid
Försöker ni bli gravida? Då har ni kanske funderat på vilka faktorer som påverkar fertiliteten – och varför några har stora svårigheter att få till det. Orsakerna kan vara många.
Visste du att ⅓ av gångerna ligger orsaken hos mannen, ⅓ hos kvinnan och ⅓ hos bägge – eller oförklarligt?
Här får du en översikt över 9 orsaker som kan spela in – både hos honom och henne.
1. Kvinnans ålder
Åldern är den faktor som normalt väger tyngst hos kvinnor. Fertiliteten sjunker från när hon fyller 35 och ännu mer från 40 års ålder. Efterhand som hon blir äldre uppstår nämligen genetiska förändringar i äggen, så att andelen normala ägg sjunker. Flera graviditeter upphör också på grund av genetiska fel.
2. Nedsatt spermkvalitet
Minskad spermakvalitet hos mannen är en av de vanligaste orsakerna till att ett par inte kan bli med barn. Det kan vara för få simmare, för dålig simförmåga, onormal form eller att den är genetiskt onormal. Åldern spelar även in hos män, och andelen genetiskt onormala sädesceller ökar efter att han fyller 45 år.
3. Ägglossningsrubbningar
Vissa kvinnor har oregelbundna eller inga ägglossningar. Det kan bero på övervikt, undervikt, stress eller en genetisk orsak som hos kvinnor med PCOS. PCOS är ett tillstånd som kännetecknas av många små äggsäckar (folliklar) i äggstockarna, oregelbundna och sällsynta menstruationer och ökad mängd manliga könshormoner. Ägglossningstester eller blodprov under cykeln ger svar på om hon har ägglossning eller inte.
4. Trånga äggledare eller äggledarskador
Äggledare som är skadade eller blockerade är en annan möjlig orsak till att par upplever svårigheter att bli med barn. Det kan vara en följd av infektionssjukdomar som klamydia. Problemet här är att ägget som lossnar aldrig möter sädescellerna då äggledarens jobb är att leda ägget dit. Om så är fallet för dig kan gynekologen undersöka detta genom en relativt enkel ultraljudsundersökning.
5. För tidig övergångsålder
Vissa kvinnor är genetiskt benägna att komma tidigt i övergångsåldern (menopaus). Innan dess upplever de kortare cykler och större blödningar. Det påverkar äggstockarnas kapacitet och funktion, och därmed möjligheten att bli gravid. En mätning av AMH-hormonet på cykeldag 1 och 2 kan bidra till en måttstock om en tidig övergångsålder är på väg.
6. Kroppsvikt och BMI
Är du under- eller överviktig (19 < BMI > 35) kan hormonändringar göra det svårt att bli gravid. Detta på grund av ingen eller oregelbunden äggutveckling och ägglossning. Cykeln återgår som regel till det normala efter att kroppsvikten stabiliserat sig men vissa kommer ändå behöva hjälp att bli gravida.
Även överviktiga män kan ha minskad fertilitet.
7. Livsstil och kosthållning
Fysisk aktivitet minskar stressen och ger bättre självkänsla – och det kan bidra positivt under en prövoperiod. Även en sund och varierad kosthållning och lågt eller inget bruk av tobak och alkohol är bra för «prövare».
Finns människor runt dig som stressar dig med frågor om graviditet? Förklara att ni jobbar på saken men inte jäktar på. Det brukar minska frågorna under ett tag. Glöm inte att ta tillskott med folsyra om du försöker bli gravid. Det skyddar fostret mot missbildningar.
8. Muskelknutor och polyper
Muskelknutor och polyper i livmodern och livmoderhålan kan minska chansen att bli gravid. Om så är fallet kan gynekologen ta reda på det med hjälp av ultraljud.
9. Endometrios
Endometrios är ett tillstånd när samma typ av celler som de i livmoderslemhinnan (endometriet) växer utanför livmodern, som i bukhinnan eller på äggstockarna. Det irriterar bukhinnan och kan leda till sammanväxt och trånga äggledare, vilket gör miljön svårare för befruktning.
